Efter jobb, städning och Skånevisit samlades jag, Johan och Isak för att spela Talisman. Det var en good nite och vi hann även med lite Juego de la Oca och The Social Network. Jag behövde inte gå upp tidigt idag och det är jag väldigt tacksam över - stackars pojkarna fick gå upp alldeles sömndruckna och ge sig iväg till skola och jobb. Jag har kvällspass ikväll och fram tills dess tänker jag plugga och hinna ikapp lite i Weibull/Hadénius-boken.

Både jag och Johan somnade efter middagen. Jätteportioner med tacos does that to you. Nu ska vi se The King's Speech och hoppas att vi inte somnar ännu en gång. Filmen borde vara bra, med tanke på hur många (och vilka!) Oscars den kammade hem. Vi satt föresten uppe och såg hela galan i söndags!

Jag satt precis ute på balkongen och drack te. På balkongen. En längre stund. Utan jacka. I solskenet är det faktiskt riktigt varmt och skönt, en sån här dag har jag längtat efter. Synd bara att skolarbetet får stryka med lite. Det är inte som att man får världens pluggmotivation av sånt här fint väder. Termometern säger att det är tre grader, kanske är det flera grader varmare i solen - kanske håller jag på att lura mig själv.

Yes! 14-håls Dr Martens är mina! Älskar att tillfredsställa en craving. Fick dessutom ett par iläggssulor på köpet. Jag och Johan åt thai/sushi-buffé på Bamboo City och hann också inhandla en ny dörrmatta, handdukar och lakan. Great day.

Vi har börjat måla våra Talisman-gubbar också. Det är pilligt och jag har inga Warhammer-skills i bagaget, som Johan har. Det kommer i alla fall att bli sjukt mycket najsare att spela med målade gubbar.

Fullt ös hela helgen. That we do like. På fredagen kom Isak och Gabrielle hit och vi hade 4-persons-fest. Söndagen spenderade jag och Johan i vandrandes runt i stan och jag blev dödligt kär i 14-håls Dr Martens. På kvällen kom Seba, Emil och Antonia hit och tittade på Melodifestivalen + Winters Bone (som inte förtjänar sina Oscars-nomineringar). Idag har vi varit helt slut och tittat på Disney's Alice i Underlandet, ätit takeaway-wok och sovit. Denna kväll ägnar vi nog åt söndagsfika och sen-titt på Solsidan. Kanske till och med fjärde säsongen av The Whitest Kids You Know, som för övrigt är den bästa humorserien ever made (delad etta med The Kids in the Hall).

Tandläkarbesöket igår tog två minuter och det visade sig att jag bara fallit offer för min egen paranoia. Som tur var slapp jag betala den hemska avgiften på 650:- och hann passa på att fråga om avslappningsövningar för tandpressare. Great deal.

Idag fick jag mitt orangea kuvert, ni vet det där som kommer varje år och man alltid öppnar med olidlig spänning. Nä, inte direkt. Jag fattade ungefär lika mycket som tidigare år: Noll. Men tydligen har jag tjänat ihop lite slantar till framtiden - ungefär så att det räcker för fyra månader. Not so great.

Var precis ute en sväng och träffade på en man vars mamma bor i porten bredvid. Tydligen var det inbrott där igår på morgonen. Personen hade stått i duschen när dörren slagits in. Nu är det allt jag kan tänka på och alldeles nyss när jag stod i duschen var jag sjukt paranoid hela tiden. Jag menar, sånt där drömmer man ju mardrömmar om. Nu får jag bara vänta på nästa nummer av lokaltidningen (som jag aldrig annars läser) för att se om det kanske var någon hämdaktion - i sådana fall kan jag ju vara ganska lugn eftersom jag inte har några direkta fiender.

Huvva. Nästa jobbiga grej är alltså tandläkaren idag.

Imorgon ska jag till tandläkaren igen och jag blir säkert ruinerad helt i onödan. Jag har blivit nästan besatt av mina tänder sedan jag lagade det där hålet. Och nu har jag fått en fix idé om att lagningen inte är helt okej, eller att det sitter ett till hål (på samma lagade tand) och känner att jag måste kolla upp det (utan att pröjsa 650 spänn igen, eftersom tandläkaren missade det på första undersökningen). Ja, lite tvångsmässigt. Antagligen är det bara någon naturlig skåra i tanden och inte alls något farligt. Men efter att ha surfat runt på massa tand-sidor och google-sökt "dental cavity" har jag sett alldeles för många skräckexempel för att kunna släppa det.

Ikväll jobbar jag och känner verkligen mest för att stanna hemma bara. Jag har ingen som helst lust att ge mig ut i snöfallet och kylan. Nä, hemma med fåglarna är mycket mysigare. De har föresten fått något tokryck och bestämt sig för att trippa runt på golvet idag.

Så gick dagen och jag skickade vid sjutiden in den fjärde, och näst sista, uppgiften. Hela dagen har jag brottats med kurslitteratur, markeringspennor, anteckningsblock, snorpapper, grapefruktkladd och dålig motivation. Det är ju det här med att jag håller på att bli sjuk igen som drar ner mig. Kroppen blir trött och säger att "du borde nog ta en tupplur istället". Hur som helst så gick det vägen ändå och uppgiften är inlämnad.

Imorgon måste jag börja med uppgift fem, som är den klurigaste av dem alla. Jag borde intervjua någon känner jag. Det råkar inte finnas någon där ute som har lust att dela med sig av erfarenheter kring organisatorisk beslutsfattning? Jag är för övrigt dödligt trött på ord som börjar med "organisation".

Nu ikväll ska jag och Johan mysa ner oss i soffan och se det tredje avsnittet av Lars von Triers "Riket".

Trots förkylningskänningarna igår lyckades jag skicka in tre av fem uppgifter till LNU. Nu har jag tre dagar och två uppgifter kvar innan nästa kurs drar igång. Jag har alltså inte tid att låta sjukdom stoppa mig igen. Dessutom är det inte fullt så hemskt ännu (och jag planerar att "bli frisk" innan det går åt helvete).

Jag lyckades också beställa den nödvändiga litteraturen för kursen som börjar på måndag. Inte direkt ute i god tid, men ändå. Det sjuka är ett böckerna för en endaste kurs gick på 1600:- och jag är relativt pank just nu. Jag förstår inte varför man ska behöva så jävla mycket dyra böcker för att plugga, allt skulle vara mycket enklare om skolan fixade fram lite kompendium, istället för att alla studenter ska köpa en bok för att läsa ett kapitel i den. Worst.

Blä. Nu ska jag dricka en kopp te och sätta igång med uppgift 4.